Vad är autism?
Autism är en en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller ett neuropsykiatriskt funktionstillstånd (olika personer föredrar olika uttryck). Kriterierna i diagnosen kan delas upp i två olika områden: 1 Socialt samspel och 2. Flexibilitet och hantering av sinnesintryck. För att läsa mer konkreta beskrivningar för hur det här kan ta sig uttryck, scrolla vidare neråt.
Socialt samspel. Personer som är autistiska har ett sätt att hantera och förstå socialt samspel som skiljer sig från det som är typiskt eller vanligt. Det kan t.ex. handla om att man är ovanligt rak och ärlig, att man ofta känner sig annorlunda eller utanför i sociala sammanhang och att man tycker att det är svårt att förstå “oskrivna regler” och outtalade sociala koder.
Flexibilitet och hantering av sinnesintryck. Autistiska personer brukar ha ett stort behov av förutsägbarhet eller upprepning, intressen som upptar ovanligt mycket av personens tid eller tankar samt ovanligt stor känslighet eller okänslighet för olika sinnesintryck.
Egenskaperna leder till lidande eller funktionsnedsättning. För att uppfylla kriterierna för en diagnos inom autismspektrat så ska egenskaperna skapa stora problem och lidande i vardagen. Problemen kan till exempel gälla att hantera hem och hushåll, sociala relationer, arbete, studier, självkänsla, personlig hygien, hälsa och återhämtning.
Exempel på svårigheter och egenskaper som som många autistiska personer upplever
- Du föredrar eller behöver tydlig kommunikation, att människor säger rakt ut vad de menar. Det är svårt eller ansträngande för dig att förstå vad andra menar när de lindar in eller lämnar delar av informationen underförstådd.
- Du är ovanligt ärlig. Det kanske inte faller dig in att ljuga eller utlämna information. Eller så tycker du att det känns onaturligt eller mycket obehagligt att ljuga eller inte säga hela sanningen.
- Du har mycket svårt för kallprat.
- Du är ovanligt känslig för olika sinnesintryck, som till exempel ljud, ljus, lukt, smak, matkonsistens, beröring mot huden, temperatur och/eller smärta. En del upplever t.ex. intensivt obehag om de äter mat som de ogillar. En del tycker att det är mycket obehagligt om kläder sitter fel eller om det finns tvättlappar i kläderna.
- En del upplever också lägre känslighet för vissa sinnesintryck. Det kan t.ex. handla om att du kan gå ute i tunna kläder när andra tycker att det är alldeles för kallt eller att du kan blanda matkombinationer som andra tycker är äckliga eller konstiga.
- Många sociala sammanhang känns väldigt ansträngande för dig. Du måste hela tiden tänka på hur du beter dig, vad du ska säga, hur du rör dig, osv.
- Ögonkontakt känns obehagligt eller onaturligt. Eller så har du svårt att veta hur mycket ögonkontakt som andra förväntar sig.
- Du har starka principer och/eller en stark känsla för rättvisa. Kanske har du fått höra av andra att du är överdrivet principfast, envis eller dömande.
- Du upplever ofta förändring som väldigt stressande eller obehagligt. Att byta skola, flytta eller hantera förändrade planer i vardagen kan vara mycket utmanande.
- Du har intressen som är mycket viktiga för dig och som upptar en stor del av din tid eller dina tankar. Det kan bli så att dina intressen tar över, så att du glömmer göra andra viktiga saker i vardagen (t.ex. ta hand om hushåll, äta, sova eller höra av dig till dina vänner). Exempel på intressen kan vara historia, bilar, psykologi och relationer, böcker och berättelser, specifika filmer eller filmkaraktärer, kläder, sport, musik, smink mm.
- Du tycker att det är svårt att inleda samtal med nya människor eller lära känna nya vänner.
- Du tycker om eller känner ett behov av att upprepa vissa rörelser om och om igen. Det kan t.ex. handla om att vifta med händerna, gunga med kroppen, knäcka med knogarna enligt ett särskilt mönster, göra rytmer med tänderna eller spänna låren på vissa sätt.
- Du brukar få höra att du är svår att läsa av eller att du har ett ovanligt sätt att tänka.
- Du upplever smärta på ett annat sätt än många andra. Kanske tycker du att vissa saker gör jätteont som andra inte uppfattar som smärtsamma (t.ex. att duscha eller när skorna sitter fel). Och kanske finns det saker som du inte reagerar på eller som du tycker är sköna, som andra tycker gör ont (t.ex. att dra ut hårstrån, eller att få mycket hårt tryck mot kroppen).
- Du behöver mer tid för dig själv än många andra. Om du inte får vara ifred tillräckligt mycket så kanske du blir väldigt trött, får ångest, ont i huvudet och kroppen och/eller blir extremt känslig för sinnesintryck.
- Du tycker ofta att det är svårt att veta vad andra förväntar sig av dig.
- Du känner andras känslor väldigt starkt, kan känna mycket stor empati. Men du kanske inte vet vad du ska göra av känslorna, hur du ska agera på dem eller uttrycka dem.
- En del tycker tvärtom att det är svårt att känna in och med andras känslor. Det är svårt att sätta sig in i hur andra tänker och känner. Eller så känns det inte så motiverande att göra det.
- Du lägger märke till detaljer eller förändringar i omgivningen som andra inte tänker på.
- Det finns vissa saker som du tycker om att göra om och om igen. Du kanske till exempel har sett dina favoritfilm väldigt många gånger. Du kanske tycker om att lyssna på samma låt eller album om och om igen. Du kanske tycker om att sortera ditt smink, dina skruvar eller dina pysselgrejer om och om igen.
- Du känner dig ofta annorlunda, udda eller utanför.
- Andra brukar misstolka dina känslor. De kanske till exempel tror att du är sur när du inte alls är det. Eller så förstår de inte alls hur ledsen du faktiskt är, fastän du försöker förklara.
- Du brukar noga iaktta hur andra beter sig i sociala sammanhang, för att lista ut vad som förväntas. Du kanske aktivt och medvetet härmar eller speglar andras beteende.
- Du får höra av andra att du är omständlig eller krånglig, när du bara försöker vara tydlig och förklara exakt vad du menar.
- Du upplever många sociala regler och normer som ologiska eller onödiga. Att göra saker bara för att “det är så man brukar göra” eller för att andra gör så, känns inte logiskt för dig.
- Du föredrar att umgås på tumanhand eller i mindre grupper, framför att umgås i större grupper.
- Du har återkommande fått höra att du är formell, distanserad eller opersonlig.
- Du reagerar starkt när någon säger något som är felaktigt eller ologiskt. Det kanske känns obehagligt eller “kliar inombords” om du inte får rätta eller reda ut dina funderingar och synpunkter.
- Det finns vissa sinnesintryck som du upplever som mycket fascinerande eller behagliga. Kanske kan du sitta långa stunder och titta på hur havsvågorna rör sig. Kanske finns det vissa material som du älskar att ta på.
Flera diagnoser inom autismspektrat
Det diagnossystem som används mest av psykologer heter DSM-5. I DSM-5 finns det två olika diagnoser inom autismspektrat: autism och atypisk autism. Det finns dessutom ett ytterligare diagnossystem som används inom vården, som heter ICD-10. I ICD-10 finns det tre olika diagnoser inom autismspektrat: autism i barndomen, Aspergers syndrom och atypisk autism.
Förr talade man ibland om högfungerande autism och lågfungerande autism. Med lågfungerande autism menade man oftast att en person hade både autism och intellektuell funktionsnedsättning. Med högfungerande autism menade genomsnittligt eller högt begåvade personer med autism. Denna uppdelning används inte så mycket längre och många upplever den som missvisande eftersom den blandar ihop två helt olika saker, autism och begåvning. Att människor har olika begåvningsnivåer gäller ju inom nästan alla andra psykiatriska tillstånd också, ändå talar man inte om högfungerande och lågfungerande ADHD, bipolär sjukdom eller depression.
På Habiliteringens hemsida kan du läsa mer om de exakta kriterierna för autism, enligt DSM-5 (den diagnosmanual som psykologer brukar använda).