ADHD och maskering

Att maskera sina ADHD-symtom kan skapa stress.

Vad är maskering vid ADHD?

Att maskera ADHD betyder kortfattat att du beter dig på ett sätt så att det inte märks utåt att du har ADHD. Att maskera ADHD kan handla om att verka som att man har kontroll, är stabil, fokuserad och lugn. Eftersom många ADHD-symtom inte är socialt accepterade så kan maskering bli ett sätt att slippa straff, skäll, gliringar och utanförskap. Maskering kan göras medvetet, men ofta så sker det omedvetet. Kanske har blivit en så självklar del av ditt sätt att vara så att det sker helt automatiskt. Om du har maskerat i hela ditt liv, så är det inte heller lätt att veta om du gör det mer än andra. Alla människor döljer ju delar av sig själva, “alla andra kämpar säkert lika mycket bakom stängda dörrar som jag?”

Exempel på hur personer med ADHD maskerar sina svårigheter:​

  • Spänner hela sin varelse (ofta inklusive musklerna i kroppen) för att motstå impulser och inte avbryta.
  • ”Låser kroppen”, genom att knyta ihop armar och/eller ben, sitta på fötterna osv, för att förhindra motorisk överaktivitet.
  • Kontrollerar konstant att man har koll på sina saker eller sina planer. Kan ibland framstå som tvångsbeteenden, men är en reaktion på att du faktiskt glömmer saker annars.
  • Perfektionism och extrem noggrannhet kring detaljer.
  • Humor, till exempel att driver med sina misstag “haha typiskt mig att alltid spilla”.
  • Döljer motorisk rastlöshet genom att göra den osynlig, till exempel vicka på tårna inne i skorna eller bita sig på insidan av kinden.
  • Tar på sig mycket jobb på möten, för att hantera rastlöshet och få mötet att gå vidare.
  • Prioriterar bort till exempel återhämtning och hushåll för att klara av sådant som syns mer tydligt utåt, såsom jobb och sociala åtaganden.
  • Använder sig av stressystemet, “kicka igång sig”, (t.ex. ser allt som tävling, tänker på saker som väcker ångest, irritation eller ilska, diskret aktivering av kroppen eller diskret självskada).
  • Slutar försöka, undviker att lära sig nya saker.
  • Antar ett väldigt teoretiskt eller intellektuellt förhållningssätt, för att öka stimulansen och framstå som kompetent. 
  • Fixar mycket med utseendet (är t.ex. väldigt noga med kläder, hår och/eller smink), eftersom många är mer förlåtande mot människor som anses normsnygga.
  • Slutar visa egna reaktioner, ger upp försöken att uttrycka sig. I stället spelar man upp de uttryck som förväntas eller som andra visar.
  • Undviker att vara singel, är alltid i samborelation med någon som hjälper till att stötta upp i vardagen.

Fördelar och nackdelar med att maskera sin ADHD

Människor maskerar av en anledning, om det inte fanns fördelar så skulle ingen göra det. Fördelar kan till exempel vara att få vara med i en social gemenskap som du annars hade utestängts ifrån. En annan fördel kan vara att du skyddar dig själv från att andra lägger sig i och ger dig oombedda råd eller försöker kontrollera dig. För en del är maskering ett sätt att försörja sig, eftersom de är osäkra på om de kan få och behålla ett arbete om de inte maskerar. 

En av de tydligaste nackdelarna med maskering är att det ofta slukar enorma mängder energi. Problem med stress och utmattning är vanligt vid ADHD och många beskriver att de till slut inte orkar dölja sina symtom längre. En del upplever att maskeringen gör att det blir svårt att få den hjälp och anpassningar som man behöver. Detta blir som ett slags dubbelbestraffning eftersom du först lär dig att ägna stor kraft åt att maskera dina svårigheter och när du till slut inte mäktar med mer och behöver hjälp så får du höra att du inte har några svårigheter (eftersom du ägnat hela livet åt att dölja dem). En av de mest plågsamma nackdelarna med att ständigt maskera är kanske känslan av ensamhet och att aldrig få veta om ens riktiga jag någonsin hade kunnat accepteras, uppskattas och älskas. Om du aldrig tillåts vara hela ditt jag med alla dina sidor, så får du helt enkelt aldrig veta vilka sammanhang som hade kunnat ta emot dig. Det kan också bli så att du aldrig tar emot dig själv som den du är, utan ständigt signalerar till dig själv att du bara får existera under vissa stränga villkor. 

Att inte kunna maskera sin ADHD

Som psykolog möter jag många som kommer till utredning i vuxen ålder efter ett helt liv av maskering på många fronter. Det är dock viktigt att tillägga att alla med ADHD inte kan välja att maskera, en del har en typ av svårigheter som inte går att dölja. Och jag möter ingen med ADHD som kan maskera sina svårigheter till den grad att det inte läcker någonstans. Om du har obehandlad ADHD så finns det alltid någon del av livet som bara inte går ihop (för om alla delar går ihop hyfsat och du mår okej, så uppfyller du inte kriterierna för diagnos). 

Att utredas när du är van att maskera

Om du misstänker att du har ADHD, men är van vid att maskera så kan en utredning kännas utmanande. Det kan kännas läskigt och sårbart att plötsligt visa upp allt som man så länge försökt dölja. Det kan också finnas en rädsla för att inte bli trodd. Vi som utreder är vana vid att möta personer som maskerar sina ADHD-symtom på olika sätt. Om du känner igen dig i de här farhågorna så kan det hjälpa om du berättar det för dina vårdkontakter. Läs mer om utredning hos oss på ADHDonline här.

Vill du göra ett kostnadsfritt test för att undersöka om du har symtom som kan tyda på ADHD så kan du klicka här: ADHD-test. Observera att ett självskattningstest inte ger några säkra svar, men kan vara ett steg på vägen för dig som funderar på om dina svårigheter beror på ADHD. Alla kan känna ibland att det är svårt att fokusera, att påbörja eller slutföra uppgifter, att kroppen känns rastlös. Det betyder inte nödvändigtvis att man har ADHD. Men om symtomen är konstanta, pågår under lång tid och skapar problem i din vardag, då kan det vara en god idé att gräva lite djupare.

Att sluta maskera

Om du vill lära dig mer om hur du kan maskera mindre så läs gärna del 2 om maskering “Avmaskera ADHD i 3 steg”.

Categories: ADHD-kunskap

Rebecka Bratt

leg psykolog